Vargen blev en hund
Vargen blev en hund men det till trots delar de i stort sett samma insida och när det kommer till det här med mat och matsmältning så är skillnaden marginell!
Det pratas ofta i hundvärlden om att våra hundar är allätare och att domesticeringen av hunden från den varg den en gång var, har gjort att våra hundar nu, utan problem kan äta och tillgodogöra sig mängder av komplexa kolhydrater från t.ex. majs, potatis, bönor, vete och linser.
Det pratas ofta i hundvärlden om att våra hundar är allätare och att domesticeringen av hunden från den varg den en gång var, har gjort att våra hundar nu, utan problem kan äta och tillgodogöra sig mängder av komplexa kolhydrater från t.ex. majs, potatis, bönor, vete och linser.
Visst finns det skillnader mellan alla våra hundar och en varg, men när det kommer till mat och matsmältning, ja då är de två arterna mer lika än man kan tro!
Det finns flera fakulteter, specialiserade på hundar i världen, bland annat det framstående universitetet University of California, Camp Davis som menar att det är snarare likheter än skillnader mellan våra hundar och deras vilda kusiner.
En varg i kopplet
När man hundfolk emellan, talar om hundar så tänker man ofta på den enorma mångfald av olika raser vi omger oss med. Allt ifrån rena sällskapshundar och specialiserade jakthundar till bruksraser eller vallhundar.
Vi tänker kanske inte alltid på att till släktet hunddjur (lat. canidae) dit våra tamdjur räknas, hör också de vilda djur som har samma typ av tanduppsättning och med 42 tänder, det vill säga; varg, räv, schakal och prärievarg.
Vargen är den som står våra tamhundar närmast. Båda har ett högt utvecklat socialt beteende och har samma dräktighetstid, de har 78 kromosomer, vilket innebär att dessa djur kan korsas och få fortplantningsdugliga avkommor.
Tusentals år av målinriktat avelsarbete, har gett oss en rasvariation utan motstycke men trots detta, har dessa djur fortfarande kvar sitt enkla matsmältningssystem anpassat för animalisk föda, precis som hos vargen. Så likheten finns där, även om vi moderna hundägare ibland har svårt att se sambandet mellan den lilla lurviga hundvalpen och vargen.
Vi tänker kanske inte alltid på att till släktet hunddjur (lat. canidae) dit våra tamdjur räknas, hör också de vilda djur som har samma typ av tanduppsättning och med 42 tänder, det vill säga; varg, räv, schakal och prärievarg.
Vargen är den som står våra tamhundar närmast. Båda har ett högt utvecklat socialt beteende och har samma dräktighetstid, de har 78 kromosomer, vilket innebär att dessa djur kan korsas och få fortplantningsdugliga avkommor.
Tusentals år av målinriktat avelsarbete, har gett oss en rasvariation utan motstycke men trots detta, har dessa djur fortfarande kvar sitt enkla matsmältningssystem anpassat för animalisk föda, precis som hos vargen. Så likheten finns där, även om vi moderna hundägare ibland har svårt att se sambandet mellan den lilla lurviga hundvalpen och vargen.
Att mata din hund rätt
Att på effektivaste och bästa sätt utfodra hund innebär att optimala nivåer av energi och näringsämnen tillförs djuret under alla stadier i dess liv. Detta måste ske från fosterstadiet, innan födsel, under den viktiga tillväxten som valp och unghund, i vuxenlivets alla faser och genom åldrandet.
För att åstadkomma allt detta krävs en genomtänkt foderkonstruktion där man har tagit näringsfysiologiska hänsyn till att våra hundar, oavsett ras, faktiskt är hundar och inte växtätare och att skall utfodras därefter.
Först när vi inser detta har vi ett bra utgångsläge för att mata våra hundar naturligt och i balans.
För att åstadkomma allt detta krävs en genomtänkt foderkonstruktion där man har tagit näringsfysiologiska hänsyn till att våra hundar, oavsett ras, faktiskt är hundar och inte växtätare och att skall utfodras därefter.
Först när vi inser detta har vi ett bra utgångsläge för att mata våra hundar naturligt och i balans.
Ämnesomsättning
Ämnesomsättning eller metabolism, kallas de reaktioner som är en förutsättning för uppbyggnad (anabolism) och nedbrytning (katabolism) av kroppens kemiska substanser (molekyler).
Ämnesomsättningens roll är:
Hit hör vitaminer, mineraler och vissa fettsyror och aminosyror.
Tarmkanalens funktion är att bryta ned kostens komplexa beståndsdelar i enkla byggstenar och ta upp (absorbera) dessa till lymfan och blodet.
Ämnesomsättningens viktigaste redskap är enzymerna, speciella proteiner som bildas i cellerna.
Vid positiv näringsbalans, d.v.s. under upptag av näringsämnen från tarmkanalen, är individen i en uppbyggnadsfas (anabol fas), och överskott av näringsämnen upplagras.
Vid fasta övergår individen i en katabol fas, där näringsdepåerna används som substrat till den förbränning (oxidativa processer) som är nödvändig för bildning av energi.
Ämnesomsättningens roll är:
- Att bilda energi i form av ATP (adenosintrifosfat), en form för lagring av energi.
- Att svara för de reaktioner som behövs för att bygga upp och förnya beståndsdelarna i vävnader och organ.
- Att hålla den inre miljön konstant (kroppens kemiska sammansättning).
Hit hör vitaminer, mineraler och vissa fettsyror och aminosyror.
Tarmkanalens funktion är att bryta ned kostens komplexa beståndsdelar i enkla byggstenar och ta upp (absorbera) dessa till lymfan och blodet.
Ämnesomsättningens viktigaste redskap är enzymerna, speciella proteiner som bildas i cellerna.
Vid positiv näringsbalans, d.v.s. under upptag av näringsämnen från tarmkanalen, är individen i en uppbyggnadsfas (anabol fas), och överskott av näringsämnen upplagras.
Vid fasta övergår individen i en katabol fas, där näringsdepåerna används som substrat till den förbränning (oxidativa processer) som är nödvändig för bildning av energi.
Protein - Fett - Kolhydrat
Proteinerna är funktionella och strukturella men spelar mindre roll som energigivare under normala förhållande.
Vid katabolism av aminosyrorna frigörs aminokvävet från vilket det bildas ammoniakjoner vilka är giftiga för cellerna och tas omhand i ureacykeln som ger bildning av urinämne (urea). Urea lämnar kroppen med urinen.
Vid katabolism av aminosyrorna frigörs aminokvävet från vilket det bildas ammoniakjoner vilka är giftiga för cellerna och tas omhand i ureacykeln som ger bildning av urinämne (urea). Urea lämnar kroppen med urinen.
Fetterna har inte bara strukturella funktioner i cellmembranerna, utan är också en form att lagra energi i fettdepåerna.
Kolhydraternas viktigaste funktion är att bidra till organismens energi via glukolysen, citronsyracykeln och elektrontransportkedjan. Glukos finns inbyggt i glykogen som en lätt tillgänglig energireserv.
I stora drag innebär ämnesomsättningen att kroppen utnyttjar födans fett, kolhydrat och protein, dels för förbränning (energibildning), dels för uppbyggnad av kroppsvävnader och för fettdepåen.
De aminosyror som förbränns, efterlämnar en kvävedel som i form av urea lämnar kroppen med urinen.
Tyvärr så tenderar de flesta tillverkarna av torrfoder att addera mer och mer kolhydrat framför protein och fett.
Kolhydrater är förhållandevis billigt, åtminstone den typen som används i hundmat; majs, vete, potatis mm., jämfört med animaliskt protein och animaliskt fett.
För att kunna processa kolhydrater så krävs att amylas, ett enzym som produceras i kroppen, finns i tillräcklig mängd.
Våra hundar producerar mycket mindre av amylas än t.ex. människa och gris och därför är det fel att tillföra allt det spannmål, linser och bönor som många tillverkare gör.
Energi och kalorier
I första hand äter hunden för att möta sitt energibehov och faktum är att en hårt arbetande hund, förbränner dubbelt så mycket kalorier som en hårt arbetande människa. Det är en av anledningarna till att hundens kost måste vara komponerad annorlunda än människans.
En komposition där man också tar hänsyn till hundens möjligheter att smälta föda och det är bra för hunden, om vi inser att de vetebullar som vi människor uppskattar, inte nödvändigtvis är näringsriktig föda för våra hundar.
Detta oavsett om det är en hårt arbetande hund vi skall utfodra, eller det gäller den fyrbenta kompisen i soffhörnan, som också mår bäst av att utfodras ”som hund”.
Det bränsle hunden kan utnyttja kommer från protein, fett och kolhydrater. Av dessa tre tillverkar hundens celler bränsle för omedelbar förbrukning och för att lagra som ATP.
ATP består av livsviktiga fosfatföreningar.
En komposition där man också tar hänsyn till hundens möjligheter att smälta föda och det är bra för hunden, om vi inser att de vetebullar som vi människor uppskattar, inte nödvändigtvis är näringsriktig föda för våra hundar.
Detta oavsett om det är en hårt arbetande hund vi skall utfodra, eller det gäller den fyrbenta kompisen i soffhörnan, som också mår bäst av att utfodras ”som hund”.
Det bränsle hunden kan utnyttja kommer från protein, fett och kolhydrater. Av dessa tre tillverkar hundens celler bränsle för omedelbar förbrukning och för att lagra som ATP.
ATP består av livsviktiga fosfatföreningar.
Energiförbrukning
Det är tämligen enkelt att beräkna en vuxen hunds underhållsbehov av kalorier och med detta som utgångspunkt väga in individuella variationer. Hundar är, precis som människor, individer som har varierande förutsättningar att tillgodogöra sig näringsinnehållet i födan. Beroende på omständigheterna, kan behovet av energi bli upptill fyra gånger högre än underhållsbehovet.
Ett ökat behov av energi föreligger vid;
Det som är intressant, är inte bara den mängd kalorier som fodret innehåller i sig, utan den mängd kalorier som blir kvar i hunden och utnyttjas.
För att få en korrekt uppfattning om energiutnyttjandet av ett foder, krävs studier på levande djur, där man analyserar innehållet i såväl avföring som urin.
Ett ökat behov av energi föreligger vid;
- Tillväxt.
- Dräktighet/Digivning.
- Prestation.
- Stress.
- Tillfrisknande efter skada eller sjukdom.
- Extrem kyla eller värme.
Det som är intressant, är inte bara den mängd kalorier som fodret innehåller i sig, utan den mängd kalorier som blir kvar i hunden och utnyttjas.
För att få en korrekt uppfattning om energiutnyttjandet av ett foder, krävs studier på levande djur, där man analyserar innehållet i såväl avföring som urin.
Vad är näring?
Ingen levande varelse kan fungera utan föda och näringsämnena i födan behövs för energi, rörelse, värme, tillväxt, läkning, underhåll och fortplantning.
Näringsämnena finns i protein, fett, kolhydrater, vitaminer, mineralämnen och spårämnen.
Näringsämnena finns i protein, fett, kolhydrater, vitaminer, mineralämnen och spårämnen.
Protein
Protein är äggviteämnen, kvävehaltiga organiska föreningar som finns i alla växt och djurceller. Proteinets aminosyror tjänar som byggnadsmaterial, enzymer, hormoner, antikroppar i immunförsvaret, upplagsnäring m.m. Proteiner är nödvändiga för livsprocesserna i alla celler och det är proteinets biologiska värde och smältbarhet, som avgör dess effektivitet i hunden.
Man kan säga att till skillnad från vegetabiliska proteiner, är animaliska proteiner kompletta vad gäller aminosyror. Dessutom tas de lättare upp av hunden. Proteiner är speciellt viktiga för den växande hunden och brist medför allvarliga rubbningar i hundens tillväxt och utveckling.
Om man vill ha protein av hög kvalitet i fodret, kommer fodret att kosta mer, eftersom kvalitativt protein är en dyr komponent i fodret. Väljer man vegetabiliska proteinkällor, blir det självklart ett billigare foder, men då inte lika bra för den individ som är tänkt att äta maten.
Kan hunden få för mycket protein?
Ja, med precis som vilket annat näringsämne som helst och all överkonsumtion bör undvikas.
Ett överskott av protein i kosten kan inte utnyttjas för uppbyggnad av vävnader utöver behoven. Vid hög proteintillförsel utnyttjas därför överskottet antingen som energi och bryts ned till vatten, koldioxid och urinämne, eller ombildas överskottet till upplagsnäring (fett).
När det gäller den växande eller den hårt arbetande, stressade hunden, föreligger snarare en risk för underskott än överskott av protein. När det gäller inaktiva eller äldre hundar bör man vara mer försiktig med proteinöverskott och här gäller lagom men framför allt bra kvalitet och rätt typ av protein, dvs animaliska protein, framför vegetabiliska.
Att utfodra i balans innebär, att man ersätter den mängd kalorier som hunden förbrukat. Detta i sin tur innebär att det är kaloritätheten i fodret, som är avgörande för hur mycket protein hunden äter i gram per dag.
Man kan säga att till skillnad från vegetabiliska proteiner, är animaliska proteiner kompletta vad gäller aminosyror. Dessutom tas de lättare upp av hunden. Proteiner är speciellt viktiga för den växande hunden och brist medför allvarliga rubbningar i hundens tillväxt och utveckling.
Om man vill ha protein av hög kvalitet i fodret, kommer fodret att kosta mer, eftersom kvalitativt protein är en dyr komponent i fodret. Väljer man vegetabiliska proteinkällor, blir det självklart ett billigare foder, men då inte lika bra för den individ som är tänkt att äta maten.
Ja, med precis som vilket annat näringsämne som helst och all överkonsumtion bör undvikas.
Ett överskott av protein i kosten kan inte utnyttjas för uppbyggnad av vävnader utöver behoven. Vid hög proteintillförsel utnyttjas därför överskottet antingen som energi och bryts ned till vatten, koldioxid och urinämne, eller ombildas överskottet till upplagsnäring (fett).
När det gäller den växande eller den hårt arbetande, stressade hunden, föreligger snarare en risk för underskott än överskott av protein. När det gäller inaktiva eller äldre hundar bör man vara mer försiktig med proteinöverskott och här gäller lagom men framför allt bra kvalitet och rätt typ av protein, dvs animaliska protein, framför vegetabiliska.
Att utfodra i balans innebär, att man ersätter den mängd kalorier som hunden förbrukat. Detta i sin tur innebär att det är kaloritätheten i fodret, som är avgörande för hur mycket protein hunden äter i gram per dag.
Procentandelar ger ingen fullständig information om proteinkonsumtionen.
Proteinets roll i allergier
Foderallergener kan vara mot nästan vilka animaliska och vegetabiliska proteiner som helst.
De exakta mekanismerna genom vilka foderallergi uppstår är inte helt kända men bara en liten del av alla ”budfall” bland hundar orsakas av foderallergi, även om veterinärkåren hävdar annat. Men det kanske beror på att veterinärkedjorna med sina riskkapitalister, tjänar stora pengar på allergiutredningar, specialvacciner och allergifoder?
Den allergiska reaktionen kan uppträda omedelbart efter avvänjningen från mamman upptill obegränsad ålder, men är vanligast hos unga hundar.
Observera att en hund kan bara utveckla en födoämnesallergi mot protein, inte fett!
Proteinets roll i allergier
Foderallergener kan vara mot nästan vilka animaliska och vegetabiliska proteiner som helst.
De exakta mekanismerna genom vilka foderallergi uppstår är inte helt kända men bara en liten del av alla ”budfall” bland hundar orsakas av foderallergi, även om veterinärkåren hävdar annat. Men det kanske beror på att veterinärkedjorna med sina riskkapitalister, tjänar stora pengar på allergiutredningar, specialvacciner och allergifoder?
Den allergiska reaktionen kan uppträda omedelbart efter avvänjningen från mamman upptill obegränsad ålder, men är vanligast hos unga hundar.
Observera att en hund kan bara utveckla en födoämnesallergi mot protein, inte fett!
Klåda behöver inte vara allergi!
Bara för att en hund har klåda eller en krånglande mage så behöver det INTE vara en allergi och än mindre en födoämnesallergi även om din veterinär säger det.
Dessa så kallade ”allergier” framkallas ofta av en längre näringsbrist. Näringen räcker inte till och immunförsvaret och hormonerna får inte det som krävs och allergiliknande symptom uppkommer.
Dessa så kallade ”allergier” framkallas ofta av en längre näringsbrist. Näringen räcker inte till och immunförsvaret och hormonerna får inte det som krävs och allergiliknande symptom uppkommer.
Vatten innehåller inte energi eller byggstenar, men är av yttersta vikt och så lite som 15% förlust innebär död.
Vatten är fysiologiskt oerhört viktigt!
Fett
Fett består av en del glycerol och tre delar fettsyror och precis som hos kolhydrater så är fett i grunden uppbyggt av kol, väte och syre.
Triglyceriden är den minsta delen av fett och delas den upp ytterligare upphör den att vara fett och blir till fria fettsyror eller monoglycerider. I den formen kan de passera tarmväggen för att med blodet transporteras till kroppens celler.
Fettsyrornas kemiska sammansättning i triglyceriden avgör om fettet är mättat, enkelomättat eller fleromättat. Hunden behöver en blandning av samtliga för att hålla sig frisk.
En skillnad mellan mättat respektive fleromättat fett, är att mättade fetter är stabila och därmed tillfreds med tillvaron. Omättade fetter är instabila, vilket innebär att det lättare uppstår reaktioner med andra ämnen, exempelvis syre. Härvid oxideras fettet och de kemiska föreningar som då bildas är hälsovådliga.
Oxidationen drabbar också fettlösliga vitaminer som förstörs. Antioxidanter, naturliga och/eller syntetiska kan förhindra oxidationen.
Linolsyra (18:2 n-6) är en fleromättad fettsyra som är livsviktig och måste således tillföras hunden via kosten. Linolsyra finns i bla. högvärdigt animaliskt i fett.
Fettets funktioner
Fettsyrorna har en mängd olika funktioner i kroppen. De används till uppbyggnad av celler och ingår således i alla cellmembraner. Membranerna är viktiga, eftersom de väljer vilka ämnen som skall transporteras in och ut ur cellerna. Intakta cellmembraner är nödvändigt för att cellerna skall fungera optimalt.
Fettsyrorna utgör dessutom förstadier till en grupp hormonliknande ämnen, prostaglandiner och leukotriener, vilka har ett stort inflytande på nästan alla hormonellt betingade processer i kroppen.
Fetterna har en nödvändig funktion som transportmedel för fettlösliga vitaminer och kroppen kan inte ta upp dessa vitaminer, om det inte ingår fett i kosten.
De fettlösliga vitaminerna omfattar A-, D-, E-, och K-vitamin. Dessa vitaminer absorberas och fördelas som fett, men kan också i viss omfattning lagras som depåer i organismen.
Fett i hundens mat
Hundens matsmältningssystem är anpassat för animaliskt fett, vilket innebär att animaliskt fett tas upp effektivare av hunden än vegetabiliska fetter.
Normalt skall man inte behöva lägga till fett i ett helfoder, utom möjligen vid extrema förhållande, exempelvis tävlingar med släd- eller draghundar.
För att undvika, att hunden i allt för hög grad använder protein som bränsle, måste fodret innehålla tillräckligt med fett av hög kvalitet och lite enkla kolhydrater från t.ex. frukt och grönsaker.
Triglyceriden är den minsta delen av fett och delas den upp ytterligare upphör den att vara fett och blir till fria fettsyror eller monoglycerider. I den formen kan de passera tarmväggen för att med blodet transporteras till kroppens celler.
Fettsyrornas kemiska sammansättning i triglyceriden avgör om fettet är mättat, enkelomättat eller fleromättat. Hunden behöver en blandning av samtliga för att hålla sig frisk.
En skillnad mellan mättat respektive fleromättat fett, är att mättade fetter är stabila och därmed tillfreds med tillvaron. Omättade fetter är instabila, vilket innebär att det lättare uppstår reaktioner med andra ämnen, exempelvis syre. Härvid oxideras fettet och de kemiska föreningar som då bildas är hälsovådliga.
Oxidationen drabbar också fettlösliga vitaminer som förstörs. Antioxidanter, naturliga och/eller syntetiska kan förhindra oxidationen.
Linolsyra (18:2 n-6) är en fleromättad fettsyra som är livsviktig och måste således tillföras hunden via kosten. Linolsyra finns i bla. högvärdigt animaliskt i fett.
Fettets funktioner
Fettsyrorna har en mängd olika funktioner i kroppen. De används till uppbyggnad av celler och ingår således i alla cellmembraner. Membranerna är viktiga, eftersom de väljer vilka ämnen som skall transporteras in och ut ur cellerna. Intakta cellmembraner är nödvändigt för att cellerna skall fungera optimalt.
Fettsyrorna utgör dessutom förstadier till en grupp hormonliknande ämnen, prostaglandiner och leukotriener, vilka har ett stort inflytande på nästan alla hormonellt betingade processer i kroppen.
Fetterna har en nödvändig funktion som transportmedel för fettlösliga vitaminer och kroppen kan inte ta upp dessa vitaminer, om det inte ingår fett i kosten.
De fettlösliga vitaminerna omfattar A-, D-, E-, och K-vitamin. Dessa vitaminer absorberas och fördelas som fett, men kan också i viss omfattning lagras som depåer i organismen.
Fett i hundens mat
Hundens matsmältningssystem är anpassat för animaliskt fett, vilket innebär att animaliskt fett tas upp effektivare av hunden än vegetabiliska fetter.
Normalt skall man inte behöva lägga till fett i ett helfoder, utom möjligen vid extrema förhållande, exempelvis tävlingar med släd- eller draghundar.
För att undvika, att hunden i allt för hög grad använder protein som bränsle, måste fodret innehålla tillräckligt med fett av hög kvalitet och lite enkla kolhydrater från t.ex. frukt och grönsaker.
Kolhydrater
Kolhydrater är en produkt av fotosyntesen i växter men kolhydrater förekommer också som laktos i mjölk. Strukturen är baserad på glukos som finns i växt och fruktsafter samt i blodet på levande djur.
Kolhydrater indelas i:
Nej, egentligen inte eftersom hunden kan få sitt behov av energi och näring tillgodosett av animaliskt protein och fett.
Men, under förutsättning att rätt sorts kolhydrater ingår i hundfoder och att de förbereds för hunden, är dessa en billig energikälla som ger s.k. ”kort energi”.
Naturligt har inte hunden tillräckliga möjligheter att spjälka komplexa socker, i synnerhet inte som valp eftersom de enzymer som i huvudsak spjälkar socker (amylas och maltas) inte finns i tillräcklig omfattning hos valpen under första tillväxtfasen.
högt innehåll av fiber i foder påverkar hunden negativt t.ex. minskad smältbarhet på protein, fett och kolhydrater samt minskad absorbering av mineral i tarmen.
Fiber ger ingen mättnad (om inte helt bukfyllt). Vid diarré kan fiber ha en pluseffekt, men man ska vara försiktig eftersom köttätare inte är skapade för fiberrik kost.
Kolhydrater indelas i:
- Monosackarider – Glukos, fruktos – som består av enkla socker.
- Disackarider – laktos, sukros – som består av 2 till 10 monosackarider.
- Polysackarider – stärkelse, glykogen, cellulosa – komplexa socker som består av monosackarider i långa kedjor.
- Heteropolysackarider -hemicellulosa, pectin – fibrer som är olösliga i tarmen.
Nej, egentligen inte eftersom hunden kan få sitt behov av energi och näring tillgodosett av animaliskt protein och fett.
Men, under förutsättning att rätt sorts kolhydrater ingår i hundfoder och att de förbereds för hunden, är dessa en billig energikälla som ger s.k. ”kort energi”.
Naturligt har inte hunden tillräckliga möjligheter att spjälka komplexa socker, i synnerhet inte som valp eftersom de enzymer som i huvudsak spjälkar socker (amylas och maltas) inte finns i tillräcklig omfattning hos valpen under första tillväxtfasen.
högt innehåll av fiber i foder påverkar hunden negativt t.ex. minskad smältbarhet på protein, fett och kolhydrater samt minskad absorbering av mineral i tarmen.
Fiber ger ingen mättnad (om inte helt bukfyllt). Vid diarré kan fiber ha en pluseffekt, men man ska vara försiktig eftersom köttätare inte är skapade för fiberrik kost.
Vitamin och mineral
Vitaminer är organiska ämnen och nödvändiga i kosten för att uppehålla ett normalt liv.
De förekommer i små mängder och deltar i de flesta fall som hjälpfaktorer och att tillföra extra till friska hundar som äter en mångsidig och näringsriktig kost, har ingen effekt.
Överskott ger ingen ökad prestationsförmåga eller skydd mot sjukdom.
De flesta vitaminer är essentiella.
Mineraler delas upp i makro- och mikromineral och alla (14) är essentiella.
Vissa mineralämnen finns i stora mängder i kroppen, t.ex. kalcium i benvävnad, natrium och kalium i alla cellvätskor och järn i blod, blodbildande organ och muskulatur.
Andra mineralämnen förekommer endast i mycket små mängder men har viktiga funktioner i vissa enzymsystem, ett exempel är selen.
Tillägg av mineraler i fodret behövs bara när en brist är känd och diagnostiserad och att på egen hand laborera med tillskott av mineraler kan vara direkt farligt!
De förekommer i små mängder och deltar i de flesta fall som hjälpfaktorer och att tillföra extra till friska hundar som äter en mångsidig och näringsriktig kost, har ingen effekt.
Överskott ger ingen ökad prestationsförmåga eller skydd mot sjukdom.
De flesta vitaminer är essentiella.
Mineraler delas upp i makro- och mikromineral och alla (14) är essentiella.
Vissa mineralämnen finns i stora mängder i kroppen, t.ex. kalcium i benvävnad, natrium och kalium i alla cellvätskor och järn i blod, blodbildande organ och muskulatur.
Andra mineralämnen förekommer endast i mycket små mängder men har viktiga funktioner i vissa enzymsystem, ett exempel är selen.
Tillägg av mineraler i fodret behövs bara när en brist är känd och diagnostiserad och att på egen hand laborera med tillskott av mineraler kan vara direkt farligt!